Fenrishjälten
Ja, min hund är en liten modig hjälte och jag bara måste berätta vad som hände idag.
Fenris har alltid varit lite rädd för vatten, men efter enträget och pedagogiskt badande i sjö har han nu lärt sig att tycka om svalkan i vattnet, att få leka och att simma. Han tvekar inte att bege sig ut. Men han har bara badat i sjön, aldrig i havet.
Idag bestämde jag och min rumskompis oss för att vi skulle bada i havet, och ta med oss lite fika. Fenris skulle få följa med och svalka sig för det har varit jättevarmt hela helgen. Ja vi for iväg, och gick en bit innan vi hittade några klippor där vi fikade och sen skulle vi bada. Fenris skuttade ner till vattnet. Vi insåg att det egentligen inte fanns en duglig srtand där utan bara stenbotten med hala stenar och sedan tvärdjupt vatten. Fenris hade inga större problem att ta sig fram över stenarna, medan jag och vännen fick balansera oss ut till djupare vatten. Fenris kan simma, det vet jag, så vi simmade ut på det djupa. Men så kom en jättestor våg och svepte över Fenris, han fick en kallsup och panik, och vi skyndade oss att simma in till stranden igen. Där ruskade han på sig och sen var det bra igen. Min kompis bestämde sig för att simma ut igen meda jag stannade kvar med Fenris. Vi satte oss på en sten och såg på. Så kom en till stor våg och svepte över min vän, som hamnade under ytan och fick en rejäl kallsup. Fenris blev alldeles galen när han inte kunde se killen längre, och slängde sig ut i vattnet efter en liten stunds tvekan. Trots att han var rädd för vågorna och fick kallsupar, simmade han ut i vattnet, ända ut till kompisen, som kommit upp igen. Killen var aldrig i någon fara egentligen, men Fenris trodde det. Han följde med min kompis hela vägen in till stranden. Fenris är en fin modig hund. Och inte blev han rädd för vatten efter det här, han skuttade ut i vattnet igen fast lite närmare klipporna den här gången, där vågorna var mindre.
Jag tecknade en liten bild igår av Fenris som liten liten valp.
Fenris har alltid varit lite rädd för vatten, men efter enträget och pedagogiskt badande i sjö har han nu lärt sig att tycka om svalkan i vattnet, att få leka och att simma. Han tvekar inte att bege sig ut. Men han har bara badat i sjön, aldrig i havet.
Idag bestämde jag och min rumskompis oss för att vi skulle bada i havet, och ta med oss lite fika. Fenris skulle få följa med och svalka sig för det har varit jättevarmt hela helgen. Ja vi for iväg, och gick en bit innan vi hittade några klippor där vi fikade och sen skulle vi bada. Fenris skuttade ner till vattnet. Vi insåg att det egentligen inte fanns en duglig srtand där utan bara stenbotten med hala stenar och sedan tvärdjupt vatten. Fenris hade inga större problem att ta sig fram över stenarna, medan jag och vännen fick balansera oss ut till djupare vatten. Fenris kan simma, det vet jag, så vi simmade ut på det djupa. Men så kom en jättestor våg och svepte över Fenris, han fick en kallsup och panik, och vi skyndade oss att simma in till stranden igen. Där ruskade han på sig och sen var det bra igen. Min kompis bestämde sig för att simma ut igen meda jag stannade kvar med Fenris. Vi satte oss på en sten och såg på. Så kom en till stor våg och svepte över min vän, som hamnade under ytan och fick en rejäl kallsup. Fenris blev alldeles galen när han inte kunde se killen längre, och slängde sig ut i vattnet efter en liten stunds tvekan. Trots att han var rädd för vågorna och fick kallsupar, simmade han ut i vattnet, ända ut till kompisen, som kommit upp igen. Killen var aldrig i någon fara egentligen, men Fenris trodde det. Han följde med min kompis hela vägen in till stranden. Fenris är en fin modig hund. Och inte blev han rädd för vatten efter det här, han skuttade ut i vattnet igen fast lite närmare klipporna den här gången, där vågorna var mindre.
Jag tecknade en liten bild igår av Fenris som liten liten valp.
